För att veta hur mycket fel ett instrument visar måste det kalibreras. Det innebär att dess avlästa värde jämförs mot ett referensinstrument, som i sin tur är spårbart kalibrerat mot de nationella normalerna för temperatur. Med andra ord kan kalibrering översättas med jämförelse. Vid en kalibrering ska avvikelserna dokumenteras, antingen som ett kalibreringscertifikat eller ett kalibreringsbevis. Det senare kan endast utfärdas av ett ackrediterat temperaturlaboratorium (som i Sverige godkänns av Swedac), medan ett certifikat kan utfärdas av t ex instrumenttillverkaren. Kontakta oss på Eltex så hjälper vi dig med kalibrering och certifikat.

IR-mätning
Mätning med IR-sensorer (s k Pyrometer) har blivit populärt, framförallt för att avläsningen går sekundsnabbt. Men tekniken ger en stor osäkerhet i mätresultatet, vilket vi ska förklara här:
En pyrometer mäter hur mycket värmestrålning en kropp avger och därmed dess temperatur. I teorin är denna teknik optimal, eftersom den är beröringsfri och därför verkligen mäter temperaturen på föremålet och inte i givaren. Således inga problem med att givaren transporterar värme till eller från mätobjektet.
Men i verkligheten fungerar det inte så bra!! IR-sensorn mäter all värmestrålning som kommer från en viss riktning (förhoppningsvis då endast från mätobjektet). Denna värmestrålning har tre olika ursprung:

• Emitterad, värmestrålningen från själva mätobjektet.
• Reflekterad, värmestrålning från omgivande föremål som reflekteras av mätobjektets yta.
• Transmitterad, värmestrålning från bakomliggande föremål som går igenom objektet (endast i vissa fall).

Pyrometern mäter summan av alla dessa tre, men det är bara den emitterade strålningen som vi önskar mäta. Ett vanligt problem är att kroppsvärmen på den som mäter reflekteras i mätobjektet och därmed höjer den avlästa temperaturen. En annan faktor som påverkar är mätobjektets yta. Matta ytor strålar annorlunda jämfört med blanka, likaså strålar mörka ytor annorlunda jämfört med ljusa. Det säger sig självt att osäkerheten då man ska mäta på olika sorters mer eller mindre färgglada förpackningar blir väldigt stor! Då har vi ännu inte tagit upp att även instrumentets egen temperatur påverkar resultatet!
Alla dessa inverkande faktorer kan tillsammans ge ett mätfel på 4–5°C!
Vi talar alltså om avvikelser som är så stora att man lika gärna kan uppskatta temperaturen genom att känna efter med fingrarna!

Med tanke på vad som sagts ovan, verkar det som att IR-tekniken är fullständigt omöjlig att använda och det är delvis sant. Denna teknik kräver mycket stor kunskap av den som mäter!
När kan man då använda IR-tekniken?

• Då man vill jämföra temperaturen på olika delar av samma sorts yta, t ex på väggarna i en kyl. Dock kan man inte jämföra värden mellan väggytan och en förpackad vara, för de har olika sorts ytor.
• Instrumentet fast monterat vid ett löpande band där man vill kontrollera temperaturen på varor som passerar förbi, där man då mäter på samma sorts yta och där de omgivande strålningskällorna är desamma. I detta fall kan man justera instrumentet så att det visar rätt temperatur jämfört med en referenstermometer.

När det gäller temperaturkontroll i livsmedel, rekommenderar Livsmedelsverket att man inte ska använda IR-mätare med följande motivering:
”Svårigheten är att mätvärdet påverkas av förhållanden som kan vara svåra att överblicka, t ex typ av förpackningsmaterial eller omgivande ytors temperatur.”

Mätnoggrannhet
Moderna termometrar är oftast digitala, d v s de visar temperaturen som siffror på en display. De flesta instrument visar värdet med en upplösning på 0,1°. Detta har emellertid ingenting att göra med instrumentets verkliga noggrannhet. Det kan i själva verket visa fel på flera grader, jämfört med ett kalibrerat referens-instrument. Det är viktigt att komma ihåg detta faktum!

Tillverkaren av instrumentet brukar ange dess noggrannhet inom ett specificerat mätområde, t ex noggrannhet ±0,5°C mellan -30°C och +70°C. En noggrannhet på ±1,0°C innebär att avläst värde avviker som mest ±1,0 grad från verkligt värde. Ett avläst värde på 4,6°C anger då att den verkliga temperaturen ligger någonstans mellan 3,6°C och 5,6°C. (Det verkliga värdet kan fastställas med ett referensinstrument med betydligt bättre noggrannhet, t ex ±0,1°C).